Julbadet ägde rum när julen stod för dörren och det var dags för gårdens folk att snygga till sig. Det gick till så att man ställde in ett stort kar i köket, där alla sedan fick tvaga sig, vare sig det behövdes eller ej. Det gjorde det dock i allmänhet, eftersom man i det äldre jordbrukssamhället inte hade riktigt samma uppfattning om renlighet och hygien, som slog igenom medindustrialiseringen. De flesta nöjde sig vanligen med att tvätta sig någon gång i veckan.
Julbadet skedde enligt en sträng hierarki och det var långt ifrån självklart att man bytte vatten mellan varje badande. Först badade husfar, husmor och sönerna, sedan döttrar, drängar ochpigor. Det förekom dock variationer på denna ordning, men det var i allmänhet ålder och värdighet, som avgjorde turordningen. På sina håll lade man också blommor, som man torkat och sparat sedan midsommarhelgen i badet. Detta för att skänka de badande styrka och skydda dem från onda krafter.
Badet till jul? När stugan var skinande ren, när djuren fått sitt och när jul veden var huggen var det dags för människorna att snygga till sig själva. Folk badade inte ofta förr i tiden. Kanske bara till jul… men på julafton skulle alla bada. Därför värmde man vatten och slog det i ett stort trädkar. Där fick alla bada i tur och ordning. Först männen, sedan kvinnorna och sist barnen – alla i samma vatten! Efter badet var det dags att sätta på sig rena kläder. Ja till och med rena underkläder. Det var något som annars inte byttes så ofta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar