19.12

Jultomten    Tron på tomten har funnits i Norden mycket länge. Förr ansåg
man att tomten var en liten gubbe som bara var som en 4-5 åring
till växten. Han hade långt vitt skägg, var klädd i grå kläder och
hade en grå luva på huvudet. På varje gård fanns det en tomte.
   Namnet tomtegubbe betyder gubben på tomten – gubben på
gården (tomten). Vår bild av hur tomten ska se ut kom till på
1800-talet, i röda kläder och röd luva blev mycket populär.
   Den gamla gårdstomten hade ingenting med människornas
julfirande och våra dagars julklappsorgier att göra. Det var framför
allt tomtegröten som kom att knyta honom till julen. Tomten tog
nämligen inte betalt för sina tjänster. Gröten blev belöning för ett år av slit och släp.
   Det finns många berättelser om vad som kunde hända om husmor ej tillrädde julgröten så att tomten blev nöjd. Bråkade man med tomten kunde han se till att djuren dog eller huset brann ner. Det gällde alltså att hålla sig på god fot med tomten. Det troligaste är att jultomten som vi känner i Sverige idag är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken. Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska seden att någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då i julbockens gestalt.
Julbocken    Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanliga i ungdomens julfirande. En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa samt agerade som en förmedlare av olika gåvor. Som belöning fick man mat eller dryck till ett gille som sedan hölls i mellandagarna. På 1800-talet blev bocken tomtens föregångare som julklappsutdelare i de svenska borgerliga hemmen.

   Man tror att julbocken av halm "föddes" i Sverige, men det gjordes julbockar även i Danmark i forna tider. Där försvann traditionen under en period och återinfördes från Sverige på 1940-talet. Överallt i världen har man använt halm till nyttiga ändamål och i allmogehemmen i Norge, Danmark och Sverige var det väldigt populärt att arbeta med halm. Redan under 1700-talet tillverkade man saker i halm, i synnerhet i samband med de traditionella högtiderna. Då sädesslagen i årtusenden gett oss "vårt dagliga bröd", har de varit självklara material i olika hedniska och kristna ritualer, exempelvis i tillverkningen av fruktbarhetssymboler.

Julgubben i Finland 

I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki" ("pukki" betyder bock). Finlandssvenska barn kallar däremot jultomten för julgubben. Jultomten kommer från Korvatunturi i Finland och kör till alla länder med sin släde. Julgubbens klädsel är röd kappa och svarta stövlar med en luva på huvudet. En av hans renar heter Petteri.