god jul

Nu har vi kommit fram till sista luckan . Idag är det 24.12 julafton.

Slutsats    Julen är en viktig och betydelsefull tradition som är välbevarad men har dock ändrats under årens lopp. Det viktiga med julen för många är att vara tillsammans med familjen.
 Försöka att njuta av den och inte bli allt för stressad och inte ta chansen att njuta – julen är trots allt bara en gång om året. Det är viktigt att poängtera att man vill dela med sig OCH framför allt att man vill vara tillsammans under julen. Att ha familj under denna varma och mysiga tid är något som inte alla har – man är lyckligt lottad! 


Det är just under storhelger som tankar om familj och vänner kommer allt starkare fram. Det är många människor som sitter ensamma under julen och det är både tragiskt och ledsamt. Framför allt blir tankarna om de hemlösa allt starkare och de ägnas mer än en tanke. För de hemlösa blir situationen outhärdlig när kommersen är så stor som den är under julen. Affärerna börjar redan i november med att förbereda folket på vad som komma skall.
  


 Under julen är det familjen det fokuseras på inom handeln och det framställs och poängteras att det är tillsammans med familjen man ska vara, och visst vi som har familj tänker inte så mycket på det men de som inte har… Ja vad tänker de på? Vi som inte behöver bekymra oss om vi får tak över huvudet när snön faller är mer fokuserade på vad vi ska köpa i julklapp, om vi ska hinna med allt, städning och matlagning. Kanske är det på tiden att vi tar ett steg tillbaka och försöker att bara vara under julen.
Bara vara… med familjen. 


En riktigt god jul önskar jag er alla :)

23.12

Dan före dan. Uppe-sittarkväll och diverse panikinsatser. Resten av familjen ser på tv, äter godis och myser. Du fnyser och skurar badrummet. Barnen klär granen och upptäcker att julgransbelysningen inte funkar.

Julottan    På juldagens morgon bar det iväg till julottan i kyrkan. Inne i kyrkan var det trångt. De rika satt längst fram, de fattiga längst bak där det drog från dörren. Prästen predikade länge och många somnade, för de var trötta eftersom de gått upp så tidigt. Fortfarande går många människor till julottan. Numera börjar den sex på morgonen men det är ganska tidigt och många av dagens kyrkobesökare är nog också trötta.
Annandag jul    På annandagens morgon gällde det att skynda sig till stallet och ladugården. Arbete hade ju legat nere under juldagen. På förmiddagen brukade traktens unga män rida i kapp, de red egentligen ikapp till en källa där hästarna skulle dricka vatten. Längs färden stannade de till i husen de passerade och tiggde mat och brännvin till de gillen, kalas som snart skulle börja. På kvällen samlades släktingar och vänner. De åt, drack, lekte lekar och dansade. Vanliga lekar var bland andra blindbock och gömma ringen. Kalasen avlöste varandra ända fram till trettondagen.

22.12

Julbadet ägde rum när julen stod för dörren och det var dags för gårdens folk att snygga till sig. Det gick till så att man ställde in ett stort kar i köket, där alla sedan fick tvaga sig, vare sig det behövdes eller ej. Det gjorde det dock i allmänhet, eftersom man i det äldre jordbrukssamhället inte hade riktigt samma uppfattning om renlighet och hygien, som slog igenom medindustrialiseringen. De flesta nöjde sig vanligen med att tvätta sig någon gång i veckan.

Julbadet skedde enligt en sträng hierarki och det var långt ifrån självklart att man bytte vatten mellan varje badande. Först badade husfar, husmor och sönerna, sedan döttrar, drängar ochpigor. Det förekom dock variationer på denna ordning, men det var i allmänhet ålder och värdighet, som avgjorde turordningen. På sina håll lade man också blommor, som man torkat och sparat sedan midsommarhelgen i badet. Detta för att skänka de badande styrka och skydda dem från onda krafter.

Badet till jul?    När stugan var skinande ren, när djuren fått sitt och när jul veden var huggen var det dags för människorna att snygga till sig själva. Folk badade inte ofta förr i tiden. Kanske bara till jul… men på julafton skulle alla bada. Därför värmde man vatten och slog det i ett stort trädkar. Där fick alla bada i tur och ordning. Först männen, sedan kvinnorna och sist barnen – alla i samma vatten! Efter badet var det dags att sätta på sig rena kläder. Ja till och med rena underkläder. Det var något som annars inte byttes så ofta.

21.12

Julklappar    Att ge bort julklappar är en gammal sed, ofta var det bara barnen som
fick t ex något klädesplagg, kanske någon leksak. Numera börjar många
affärer att julskylta redan i november och inne i affärerna spelar välkända
julsånger. Särskilt barnen brukar få mängder av paket. Det finns faktiskt
barn som tror att vi firar jul för att vi ska få julklappar!

I Sverige delas julklapparna ut på julafton och inte på juldagen som i många andra länder.  De ligger under julaftonen på golvet under granen och senare på kvällen delas de ut av en familjemedlem. Om tomten kommer och delar ut paketen brukar han påpassligt nog komma precis när någon äldre manlig familjemedlem går för att köpa tidningen... ;) Så tidigt som vid 1700-talet slut har det delats ut julklappar, då av julbocken. Det var först efter Viktor Rydbergs dikt som blev illustrerad av Jenny Nyström som tomten blev julklappsutdelare. Ordet julklapp kommer från en tradition att lämna en present på ett skämtsamt sätt, man knackade på, slängde in presenten och sprang sedan sin väg. På presenten satt det ofta en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren fick presenten (föregångare till våra julklappsrim). Det var viktigt att smita utan att bli sedd då verserna ofta var grovkorniga eller elaka.

Varför var det då vanligt med klappar runt jul?
Under en kort tid fick alla vila från arbetet och dessutom fanns det för en gångs skull överflöd av mat och dryck. Man visade de fattiga särskild omsorg på julen och att låta bli att bjuda en gäst på något kunde bringa otur med sig.
Varje år sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut (HUI) utsett en produkt till Årets julklapp. Årets julklapp har alltid lyckats ge upphov till diskussion det har inte spelat någon roll om den var liten, stor, dyr eller billig. För att en produkt ska kunna bli utsedd till årets julklapp  ska något eller flera av dessa kriterier uppfyllas:

• Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse för året
• Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal
• Produkten ska representera den tid vi lever i

Arbetet att utse årets julklapp pågår hela året, varje sommar bildas en projektgrupp och i miten av november tillkännages julklappen
Nordiska museet startar iår dokumentera det tidsspeglande fenomenet årets julklapp, detta arbete kommer att bli en utställning på temat "Årets julklapp" som kommer att visas på Nordiska museet i advent. HUI kommer att donera ett exemplar av framtida årets julklapp till Nordiska museets samlingar
Tisdagen den 1 november presenterades årets julhandelsprognos för 2011 (enligt HUI kommer vi att handla för strax över 65 miljarder) och tisdagen den 15 november presenteras årets julklapp 2011
Lista på årets julklapp genom åren.

1988		Bakmaskin		2000		DVD-spelaren
1989		Videokamerna		2001		Verktyget
1990		Woken		2002		Kokboken
1991		CD-spelaren		2003		Mössan
1992		TV-spelet		2004		Den platta tvn
1993		Parfym		2005		Pokerset
1994		Mobiltelefonen		2006		Ljudboken
1995		CD-skiva		2007		GPS
1996		Internetpaket		2008		En upplevelse
1997		Elektroniskt husdjur		2009		Spikmattan
1998		Dataspelet		2010		Surfplattan
1999		Boken		2011		Den färdigpackade matpåsen

20.12

Julmat är den mat som serveras över hela julhelgen, där varje dag kan ha sin lokala eller regionala tradition. Maten varierar mycket, i Polen och delar av Tyskland äter man karp, i USA äts kalkon och i Sverige äts julskinka och lutfisk.Julmat är något helt speciellt, när man säger jul tänker många för det mesta julmat (inte barnen som först och främst tänker på julklappar)
För många människor hänger mycket av julstämningen ihop med att vi får äta en massa god julmat tillsammans med nära och kära.

Julbord är en stor buffé med en massa underbar julmat. Vad som finns på julbordet skiljer sig från ort till ort och från familj till familj, men vissa saker finns med på i stort sätt alla julbord.
För att få plats med alla olika rätter och även få plats att äta brukar julmaten få placeras på ett separat bord där man får gå och plocka till sig det man vill ha och sedan sätta sig vid matbordet tillsammans med de andra gästerna.

Finland 

I våra dagar blir lutfisken allt ovanligare på julbordet. Lutfisk var en vanlig julrätt i västra Finland och speciellt i svenska Österbotten. Kalkon har blivit ett allt vanligare alternativ till julskinkan.Julen och dess företrädare i Finland, kekri (keyri / köyri), är traditionellt årets viktigaste fest. Julmaten skulle vara finare än vanlig husmanskost. I de olika landsdelarna skiljde sig rätterna från varandra. I de västra landskapen åt man olika typer "lådor" (puddingar) medan pirogerna var julmat i öst. I våra dagar har matkulturen blandats så att speciellt lådorna hör till julmenyn överallt i landet. Frossandet hör till julen i Finland och rätterna på julmenyn är många. På fiskmenyn finns gravad fisk, fiskinlägg och lutfisk. Skinka varvas med lever-, kålrots-, morots- och mältad potatislåda. Skinkan äts med tillbehör som jullimpa, hemost, svampsallad eller rosoll (serödbets- eller sillsallad). Efterrätten kan bestå av risgrynsgröt (tid. korngrynsgröt) med saftsoppa eller av julkaffe, -te eller glögg med dopp. Doppen består oftast av pepparkakor och jultårtor.

Hos oss äts julskinka med äppelmos inte senap för så har pappa och farmor lärt oss och det är gott !

ett inlägg mitt i julkalendern

Idag tog vi in julgranen, en liten smal gran beställde jag av försäljaren men som varje år så får man inte det man beställt :) även i år är granen stor men mycket vacker.
Fotona är tagna av dotter :)

19.12

Jultomten    Tron på tomten har funnits i Norden mycket länge. Förr ansåg
man att tomten var en liten gubbe som bara var som en 4-5 åring
till växten. Han hade långt vitt skägg, var klädd i grå kläder och
hade en grå luva på huvudet. På varje gård fanns det en tomte.
   Namnet tomtegubbe betyder gubben på tomten – gubben på
gården (tomten). Vår bild av hur tomten ska se ut kom till på
1800-talet, i röda kläder och röd luva blev mycket populär.
   Den gamla gårdstomten hade ingenting med människornas
julfirande och våra dagars julklappsorgier att göra. Det var framför
allt tomtegröten som kom att knyta honom till julen. Tomten tog
nämligen inte betalt för sina tjänster. Gröten blev belöning för ett år av slit och släp.
   Det finns många berättelser om vad som kunde hända om husmor ej tillrädde julgröten så att tomten blev nöjd. Bråkade man med tomten kunde han se till att djuren dog eller huset brann ner. Det gällde alltså att hålla sig på god fot med tomten. Det troligaste är att jultomten som vi känner i Sverige idag är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken. Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska seden att någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då i julbockens gestalt.
Julbocken    Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanliga i ungdomens julfirande. En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa samt agerade som en förmedlare av olika gåvor. Som belöning fick man mat eller dryck till ett gille som sedan hölls i mellandagarna. På 1800-talet blev bocken tomtens föregångare som julklappsutdelare i de svenska borgerliga hemmen.

   Man tror att julbocken av halm "föddes" i Sverige, men det gjordes julbockar även i Danmark i forna tider. Där försvann traditionen under en period och återinfördes från Sverige på 1940-talet. Överallt i världen har man använt halm till nyttiga ändamål och i allmogehemmen i Norge, Danmark och Sverige var det väldigt populärt att arbeta med halm. Redan under 1700-talet tillverkade man saker i halm, i synnerhet i samband med de traditionella högtiderna. Då sädesslagen i årtusenden gett oss "vårt dagliga bröd", har de varit självklara material i olika hedniska och kristna ritualer, exempelvis i tillverkningen av fruktbarhetssymboler.

Julgubben i Finland 

I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki" ("pukki" betyder bock). Finlandssvenska barn kallar däremot jultomten för julgubben. Jultomten kommer från Korvatunturi i Finland och kör till alla länder med sin släde. Julgubbens klädsel är röd kappa och svarta stövlar med en luva på huvudet. En av hans renar heter Petteri.

18.12

Fjärde advent

När första ljuset brinner 

står julens dörr på glänt

och alla barnen glädjas

att fira få advent

När andra ljuset brinner

är snart lucia här

hon bjuder oss på kaffe

och bud om julen bär

När tredje ljuset brinner

vi juleklappar syr

och mamma bakar kakor

och har ett fasligt styr

När fjärde ljuset brinner

vi hämtar julegran

och alla barnen räknar

dan före dan före dopparedan

När alla ljusen brinner

då blir det jättekul

med klapparna och tomtarna

som önskar oss GOD JUL!

17.12

Grattis till Lotta i jakobstad på din födelsedag idag :)

Jullekar kallas sådana lekar som brukar lekas vid jultid. Dessa utövades i äldre tid såväl av överklass som av vanligt folk, vida mer än vad fallet är i våra dagar. Lekarna är i allmänhet gamla, och det finns till och med några som bär omisskännliga tecken av att gå tillbaka ända till hedendomen.^{[källa behövs]}

Ännu på drottning Kristinas tid lektes jullekar även vid hovet. Olof Rudbeck d.ä. berättar att Kristina och Karl Gustaf julen 1651 i Uppsala lekte den så kallade kungaleken, varvid Rudbeck själv var en herde med skalmeja. Samme sagesman nämner även som en ännu på hans tid bruklig jullek den så kallade julklubban. Denna lek gick till så att den person som föreslog årets skål måste göra detta sittande under en klubba som hängde ned från taket. Den sattes i en roterande rörelse omkring den drickandes huvud, men fick emellertid inte beröras av densamma. Skedde detta måste han, under allas munterhet, tömma skålen igen.

Johan Ihre har förvarat en mycket intressant rimmad förteckning på 79 gamla jullekar, av vilka många ännu vid början av 1900-talet var eller intill alldeles nyligen varit i allmänt bruk.

TEX: uppå källarbacken ,morsgrisar är vi allihopa, räven raskar, vi äro musikanter

16.12

JULGRAN


Trots att vi anser att julgranen är det mest svenska av våra jultraditioner är det en sed som är importerad från Tyskland.
Från början var det i de finare hemmen som julgranen fanns, men från mitten av 1800-talet började julgranen bli vanlig även i de lägre ståndens hem. Den första julgranen som med säkerhet är dokumenterad ska ha funnits ho familjen Wrede-Sparre på Stora Sundby i Sörmland 1741.

De tidigaste julgranarna var ofta små och ställdes på bordet i en stor kruka eller hängdes upp i taket ovanför matbordet. De första granarna var ofta dekorerade med levande ljus, frukt och konfekt. Ofta fanns det äpplen i granen som man hängde på de grenar där ljusen satt fär att få de mer raka. Familjerna hängde även hemmagjorde dekorationer av papp och halm i granen som dekoration.

I början av 1900-talet var det vanligt att man satte girlanger med svenska flaggan i granen och även satte fast svenska flaggor i toppen av de största grenarna.

Utomhus granar som står runt omkring i våra samhällen brukar man placera ut runt första advent, oftast har dessa bara ljusslingor som dekoration. I många städer finns det en stor gran på torget eller annan gemensam samlingsplats och sedan mindre runt omkring staden t.ex. i bodstadsområden, vid sjukhus / ålderdomshem.
De granar som finns i hemmen kommer oftast in ett par dagar innan julafton och dessa granar dekoreras inte bara med ljus utan med kulor, glitter och andra julgranstillbehör.
Julgranssorter:
Svensk gran (Picea abies) kallas även norsk gran och rödgran. Namnet har den fått från den rödaktiga barken och den står för 80% av de svenska julgranarna. Barren sitter enstaka direkt på grenarna och har en långsmal infästning mot grenen. Den växer snabbt i en julgransodling och blir därmed billig att sälja, doftar traditionell gran, tepentin och kåda.
Kungsgranen (Abies nordmanniana) är en ädelgran som är mer tålig än rödgranen, den barrar inte och är inte lika känslig för uttorkning. Ädelgranars barr sitter på upphöjda korta utskott, de är dessutom ofta korta, fyrkantiga eller plattade och har en utdragen infästningsyta. Kungsgranen doftar mer citrus än gran.
Lasiocarpa (Abies Lasicarpa) är en ädelgran med samma egenskaper som kungsgranen men med smalare krona. Den ser frostig ut då barren är mer vita än på kungsgranen och den doftar svagt av lime.
Blågran (Picea pungens), även kallad stickgran är mörkgrön och mer tätvuxen än rödgranen, barren är vassare än rödgranen och grenarna är styvare. Den barrar inte så lätt men tyvärr kan doften påminna om kattpiss.
Serbisk gran (Picea omorica) är släkt med rödgranen men har vekare grenar och har lite ljusare och silverskimrande barr.

Plastgran har på många ställen ersatt den vanliga granen speciellt på dagis, förskolor och arbetsplatser. Plastgranen är bra för allergiker och den behöver inte vattnas. De första plastgranarna som kom på 1980-talet såg inte naturliga ut, men numera kam man hitta riktigt fina plastgranar som är svåra att skilja på avstånd från en riktig gran.

Julgransprydnader:
Från slutet av 1800-talet kunde man köpa importerade julgransprydnader i de större svenska städerna, oftast importerat från Tyskland.
Stjärna: Även kallad toppstjärna då den placeras i toppen av granen, gjord av halm eller glitter
Spira: En spetsig blank prydnad som placeras i toppen av granen, symboliserar Odens spjut (Gungner)
Elektrisk ljusslinga: Har ersatt de ursprungliga stearinljusen och ser därmed ut som vanliga stearinljus. I Usa är det vanligt med olikfärgade ljusslingor istället.
Glitter / Glittergirlanger: Oftast silverfärgade för att efterlikana frost, numera finns det glitter i många olika färger.
Änglahår: Tussar av ljusa fibrer som ser ut lite som snö och lite som just hårtussar. Placeras oftast vid eller runt ljusen.
Kulor: Från början var de röda för att efterlikna äpplen och blåsta i tunnt glas, numera är det mer vanligt med plastkulor och de finns i alla olika färger. På senare har en riktig innefärg varit svarta julgranskulor.
Halmfigurer: Ofta iform av stjärnor, änglar eller julbockar.

15.12

En julkärve, eller äldre nek, är en form av fågelmatning som består av en sädeskärve av havre som av tradition sätts ut till småfåglarna kring jul. Julkärvar har varit särskilt vanliga iNorden, och kan spåras tillbaka till 1700-talet men är troligen väsentligt äldre. Förr i tiden var bönderna rädda för småfåglarna, som kunde göra stor skada på säden. De trodde att om fåglarna fick en egen kärve av den fina, dyra säden till jul, så skulle de vara mindre glupska under året. Julkärvar tillhör de julattiraljer man ibland kan se på julkort.

Nek är ett föråldrat uttryck från Västsverige. I vissa berättelser var det inte till för fåglar utan för asaguden Tors bockar. Neken skulle sättas upp på julafton och det fick inte doppas i grytan förrän neken var uppe. Den skulle vara så hög som möjligt och det tävlades om att få den högsta kärven. Man trodde bland annat att den skulle skydda mot blixtnedslag under året.

Julfint utomhus    Också utomhus ville man ha städat och fint. Till småfåglarna satte man upp en kärve säd. Också hos djuren blev det julfint. Korna och hästarna fick lite mer och lite bättre mat än vanligt. Katten fick vara inomhus över julnatten. Det fick den aldrig annars. För att skydda djuren mot de ondskans makter som man trodde var lösa under julnatten, satte man upp ett halmkors ovanför stalldörren.